"I know that you're dying
and I know I'm not well"

Den får mig att minnas allt.

Det första brevet han sände mig.
"Men, snälla du, må bra.
Xxxx X, -09"

En enslig promenad längst en strand i Spanien.
Saker jag såg och visste att han skulle älska.
Solnedgång, fåglar, en båt långt borta, vågor, vildkatter, horisonten, dofter, ljud, gamla män med pipor, berg med vita toppar, gömställen - mig?

Jag var i paradiset men önskade inget annat än att åka hem. Även om jag inte kunde vara hos honom skulle jag iallafall vara några hundra mil närmare.



Satt på takterassen en natt under stjärnklar himmel.
Ensam med vandrande tankar.
Om jag ansträngde mig tillräckligt kanske jag kunde urskilja konturerna av honom när han kom gåendes mot mig från skuggorna. Kanske skulle jag höra ljudet av hans fotsteg. Kanske skulle jag känna hans andedräkt.
Kanske. Om jag blundade riktigt hårt.
Han kom inte.


åh
vem försöker jag lura
jag kan inte dränka, kväva, eller på något sätt döda det
Allt viktigt jag lärt mig har jag lärt mig av honom.